Är du intresserad av att anlägga en våtmark eller restaurera och återskapa vattendrag på din egen mark? Kontakta Rååns Vattenråd så hjälper de till med rådgivning och står för samtliga kostnader och kontakter med myndigheter!
Sedan början av 1800-talet har hälften av Rååns å-sträckor och den mesta våtmarksarealen, utom några få procent, dikats ut för att få mera åkermark. Här kan man se historiska kartor från början av 1800-talet >>
Att låta vattnet komma upp till ytan i bäckar och våtmarker ökar landskapets vattenhållande förmåga, vilket minskar risken för översvämningar och är en tillgång vid torrperioder. I vårt monotona åkerlandskap är alla nya vattenspeglar otroligt viktiga för den biologiska mångfalden och för bevarandet av arter knutna till vatten. De nya vattnen blir snabbt en tillgång för fågel, fisk och smådjur! Naturens egen rening av vattnet från näringsämnen och gifter sker i våtmarkerna och de öppna vattendragen.
Foton Helsingborgs stad.
I exemplet ovan ser man hur en damm anlagts på en fuktig del av en åker.
Våtmarker renar vattnet, ökar den biologiska mångfalden i landskapet och tjänar som vattenmagasin vid högflöden och torrperioder. Vattnet renas genom att jordpartiklar sedimenterar ner på botten, vattenväxter tar upp näring ur vattnet och denitrifikation omvandlar nitrat i vattnet till kvävgas som bubblar upp genom vattnet och upp i luften. Våtmarker är också trevliga inslag i landskapsbilden, de kan användas till bevattning och bli fina skridskoisar vintertid.
Genom att anlägga skyddszoner längs vattendrag, samt anlägga tvåstegsdiken kan man göra en värdefull naturvårdsinsats.
Ett tvåstegsdike är en typ av restaurerat dike där man dels har en djupare fåra som vid normal vattenföring alltid är vattenfylld och på sidorna om diket översvämningszoner som ligger lägre än den omgivande åkern.
Illustrationer Ingegerd Ljungblom.
Jämfört med ett V-format dike har tvåstegsdiken många fördelar. Vattenhastigheten blir lägre vid höga flöden, samt översvämningsrisken på omgivande mark blir lägre eftersom vattnet har möjlighet att breda ut sig mera.
De utflackade slänterna ger möjlighet för mer ljus att nå ner och växternas rötter får lättare fäste. Med mer vegetation längs diket så hålls jorden på plats bättre och erosionen minskar. Vegetationen ger också skydd och föda för djur som besöker och lever vid vattnet.
De lägre vattenhastigheterna ger möjlighet för partiklar i vattnet att sedimentera på översvämningszonen och det ger i sin tur ett klarare och näringsfattigare vatten. I dagens odlingslandskap är det brist på sådana översvämningszoner och många av våra hotade arter av växter och djur är knutna till sådan mark.
Två foton t vä Helsingborgs stad. Foto t hö Ingegerd Ljungblom.
Hur planeringen går till
En bedömning görs huruvida området är lämpligt för restaureringsåtgärden. Ett mål är att göra kostnadseffektiva våtmarker med god reningsförmåga och som bidrar till den biologiska mångfalden i landskapet.
En våtmark som effektivt renar från näringsämnen har
- hög belastning av näringsämnen
- stor yta (gärna större än 1 ha)
- flacka stränder och stora grundområden
- låg anläggningskostnad (litet schaktbehov)
Även om området kan tyckas lämpligt går det inte alltid att anlägga våtmarken. Exempel på hinder kan vara:
- fornminnen inom området
- miljöbalkens områdesbestämmelser
- kommunala planer
- ledningar (VA, tele, gas)
- att masshanteringen ej går att lösa
Har området de förutsättningar som krävs går vattenrådet vidare med projektering och upphandling. Markägaren förbinder sig genom avtal att våtmarken förblir våtmark i 20 år.
Nedan finns ett par videos från Jordbruksverket om att anlägga dammar och våtmarker.
Nedan finns mera information att hämta i olika skrifter och rapporter. På “Greppa näringen” finns mycket aktuell information att hämta.
