{"id":90,"date":"2020-04-30T22:01:05","date_gmt":"2020-04-30T22:01:05","guid":{"rendered":"http:\/\/raan.se\/?page_id=90"},"modified":"2020-06-21T04:09:05","modified_gmt":"2020-06-21T04:09:05","slug":"raans-natur","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/raan.se\/?page_id=90","title":{"rendered":"R\u00e5\u00e5ns natur"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Fr\u00e5n j\u00e4rn\u00e5ldern fram till f\u00f6r ungef\u00e4r hundra \u00e5r sedan har det funnits \u00e4ngar och betesmarker utmed \u00e5n. Idag har l\u00f6vskogen med tr\u00e4d som al, ek, ask och bok \u00f6vertagit en stor del av dessa ytor. Almen har varit ett vanligt tr\u00e4dslag i dalg\u00e5ngen, men tyv\u00e4rr har alla stora almar d\u00f6tt av almsjukan det senaste \u00e5rtiondet. P\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen ser man de d\u00f6da tr\u00e4den st\u00e5 kvar som nu ger liv \u00e5t insekter och f\u00e5glar. Under tr\u00e4den v\u00e4xer skogsbingel, kirsk\u00e5l, r\u00f6dbl\u00e4ra, liljekonvalj, j\u00e4ttebalsamin och hallon. P\u00e5 v\u00e5ren domineras dalg\u00e5ngen av stora mattor med vitsippor, gulsippor och sval\u00f6rt.<\/p>

I \u00e5n v\u00e4xer det st\u00e5tliga gr\u00e4set j\u00e4ttegr\u00f6e samt bladvass, blomvass, gul sv\u00e4rdslilja, igelknopp och olika natearter. Till de s\u00e4llsynta arterna h\u00f6r pilblad, trubbnate och sumpskr\u00e4ppa.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Tack vare vattnet och den varierade milj\u00f6n kryllar det av djur h\u00e4r! Med lite tur och vid r\u00e4tt tid p\u00e5 dygnet, kan man f\u00e5 se d\u00e4ggdjur som r\u00e4v, gr\u00e4vling, r\u00e5djur, hare, mink, iller, m\u00e5rd, hermelin, sm\u00e5vessla och olika arter av fladderm\u00f6ss.<\/p>

I \u00e5n och dess v\u00e5tmarker finns det gott om insekter, inte minst i och p\u00e5 alla grenar och d\u00f6d ved som faller ner i vattnet. D\u00f6d ved ger insekterna mat och boplats och insekterna blir i sin tur mat \u00e5t fiskar och f\u00e5glar. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att l\u00e5ta mycket grenar, pinnar och stockar ligga kvar i \u00e5n och utg\u00f6ra en av grunderna i n\u00e4ringskedjan.<\/p>

I v\u00e5tmarkerna lever grodor, paddor och salamandrar. \u00c4ven h\u00e4r lever ett flertal olika insekter s\u00e5som de vackra sl\u00e4ndorna man kan se p\u00e5 sommaren. Sl\u00e4ndans larver kan leva flera \u00e5r i \u00e5n innan de genomg\u00e5r f\u00f6rvandlingen till vuxen flygande sl\u00e4nda \u2013 och som under loppet av n\u00e5gra f\u00e5 dagar eller veckor ska hinna para sig och l\u00e4gga \u00e4gg.<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

F\u00e5gellivet l\u00e4ngs R\u00e5\u00e5n \u00e4r rikt tack vare den goda tillg\u00e5ngen till mat, boplatser och g\u00f6mslen. Bofink och l\u00f6vs\u00e5ngare \u00e4r vanliga och n\u00e4ktergalen finner tillh\u00e5ll i de t\u00e4ta buskagen, liksom k\u00e4rrs\u00e5ngaren bland de t\u00e4ta \u00f6rterna. H\u00e5lbyggande arter som talgoxe, n\u00f6tv\u00e4cka, st\u00f6rre och mindre hackspett, kaja och stare f\u00f6rekommer i skogspartierna utmed \u00e5n d\u00e4r de h\u00e4ckar i gamla ih\u00e5liga tr\u00e4d. P\u00e5 platser d\u00e4r \u00e5n skurit fram en strandbrink kan kungsfiskaren f\u00e5 m\u00f6jlighet att h\u00e4cka. Gr\u00e4s\u00e4nder h\u00e4ckar l\u00e4ngs \u00e5n, n\u00e5gra soth\u00f6nspar i dammarna. Av rovf\u00e5glarna ser man oftast sparvh\u00f6k, ormvr\u00e5k och glada med sin karakt\u00e4ristiska trekantiga kluvna stj\u00e4rt. Det f\u00f6rekommer \u00e4ven rariteter s\u00e5som fors\u00e4rla, str\u00f6mstare och sparvuggla samt kungs\u00f6rn som kan ses i omr\u00e5det vintertid.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

I R\u00e5\u00e5n finns \u00f6ring, g\u00e4dda, abborre, id, m\u00f6rt, sm\u00e5spigg, nejon\u00f6ga, \u00e5l samt den s\u00e4llsynta gr\u00f6nlingen. P\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen l\u00e4ngs \u00e5n har man lagt ut lekgrus f\u00f6r att fisken l\u00e4ttare ska hitta bra st\u00e4llen att l\u00e4gga sin rom. L\u00e4s om fisk\u00a0 och vilka regler som g\u00e4ller kring fiske p\u00e5 R\u00e5\u00e5ns Fiskev\u00e5rdsomr\u00e5des hemsida ><\/a>><\/a><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

R\u00e5\u00e5n och bifl\u00f6det Borgenb\u00e4cken rinner genom naturreservatet Borgen i Vall\u00e5kra. B\u00e4ckravinen har eroderats fram ur bergarter som avsattes under yngsta trias till \u00e4ldsta jura, f\u00f6r ungef\u00e4r 200 miljoner \u00e5r sedan.\u00a0<\/p>

Till v\u00e4nster en iIlustration av hur det skulle kunna ha sett ut under jura i vad som skulle komma att bli Tyskland (k\u00e4lla <\/a>>><\/a>).<\/p>

De b\u00f6rjar i nordv\u00e4stra Sk\u00e5ne med de feta Vall\u00e5kralerorna. \u00d6ver dessa ligger sandstenar och leror med tunna kollager, som bildats av sumpmarksvegetation innanf\u00f6r den d\u00e5tida kusten. H\u00e4r har man hittat b\u00e5de fotavtryck och ryggkotor av dinosaurier och rester av andra utd\u00f6da ryggradsdjur och av en utd\u00f6d salamander.<\/p>

Idag \u00e4r Borgens naturreservat till st\u00f6rsta delen t\u00e4ckt av yppig l\u00f6vskog. I sydv\u00e4stra delen finns dock en fyrkantig bit betesmark i dalbottnen. Tidigare h\u00f6lls den \u00f6ppen med hj\u00e4lp av n\u00f6tkreatur, men numera av betande f\u00e5r.<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Norr om denna betesmark g\u00f6rs kontinuerliga gallringar f\u00f6r att f\u00e5 fram ett parklandskap med grova ekar p\u00e5 sluttningen. L\u00e4ngst i \u00f6ster, d\u00e4r det tidigare fanns en lert\u00e4kt, v\u00e4xer den s\u00e4llsynta flockarun omgiven av asp, al, bj\u00f6rk och vide. Den l\u00f6vskog som idag finns inom Borgen har vuxit upp i sen tid efterhand som betet upph\u00f6rt. Tr\u00e4den \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte hundra \u00e5r gamla utan har alla vuxit upp under 1900-talet. Under tr\u00e4den v\u00e4xer ett mycket rikt skikt med buskar och ungtr\u00e4d av mer \u00e4n trettio olika arter. P\u00e5 vissa st\u00e4llen \u00e4r vildkaprifol mycket vanlig och ger med sitt lianartade v\u00e4xts\u00e4tt omr\u00e5det ett n\u00e4stan tropiskt utseende.<\/span><\/p>

P\u00e5 v\u00e5ren kan man se v\u00e4tterosens sk\u00e4ra blommor i n\u00e4rheten av hasselbuskar. V\u00e4tterosen saknar klorofyll och lever som parasit p\u00e5 hasselns r\u00f6tter. Annars \u00e4r det mattan av vitsippor med inslag av bl\u00e5sippa, desmeknopp, sm\u00e5nunne\u00f6rt, sval\u00f6rt och v\u00e5rl\u00f6k, som fr\u00f6jdar \u00f6gat p\u00e5 v\u00e5ren. Under sommaren, d\u00e5 tr\u00e4dens l\u00f6vverk skuggar marken, tar skogsbingel, harsyra och blekbalsamin \u00f6ver. D\u00e5 frodas ocks\u00e5 olika ormbunkar och de h\u00f6gvuxna gr\u00e4sen lundelm, l\u00e5ngsvingel och h\u00e4sslebrodd.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Borgens yppiga l\u00f6vskog drar till sig m\u00e5nga sm\u00e5f\u00e5glar som trivs och h\u00e4ckar d\u00e4r. Omr\u00e5det \u00e4r, med 150 h\u00e4ckande par p\u00e5 en yta av tio hektar, ett av de sm\u00e5f\u00e5gelt\u00e4taste omr\u00e5den man k\u00e4nner i Sverige. F\u00e5gelk\u00f6ren domineras av l\u00f6vs\u00e5ngare, bofink, koltrast, tr\u00e4dg\u00e5rds\u00e5ngare, n\u00e4ktergal, svarth\u00e4tta, h\u00e4rms\u00e5ngare och j\u00e4rnsparv.<\/p>

I h\u00e5ligheter i tr\u00e4den h\u00e4ckar stare, talgoxe, n\u00f6tv\u00e4cka, entita och svartvit flugsnappare. Fr\u00e5n R\u00e5\u00e5ns h\u00f6gvuxna b\u00e5rd av br\u00e4nn\u00e4sslor, bladvass och j\u00e4ttebalsamin sjunger numera ett antal k\u00e4rrs\u00e5ngare, en art som h\u00e4ckade f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i Sk\u00e5ne p\u00e5 1940-talet. En annan nykomling \u00e4r bj\u00f6rktrasten, som h\u00e4ckade i Borgen f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1972.<\/span><\/p>

N\u00e4r tr\u00e4den inom Borgen efterhand blir allt \u00e4ldre kommer fler vedlevande insekter och svampar att finna en v\u00e4lkommen fristad d\u00e4r. Grova tr\u00e4d, levande eller d\u00f6da, \u00e4r det ont om i Sk\u00e5ne och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det sj\u00e4lvklart att de skall sparas \u00e5tminstone inom alla naturreservat.\u00a0<\/span>
<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

N\u00e4r Naturskyddsf\u00f6reningen i Sk\u00e5ne f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan l\u00e4t genomf\u00f6ra en insektsinventering inom Borgen, fann man 147 arter sm\u00e5fj\u00e4rilar, d\u00e4ribland den s\u00e4llsynta rotstreckade \u00e4lvm\u00e4taren Hydraelia sylvata<\/em>. Bland svamparna kan n\u00e4mnas guldtofsskivling, sp\u00e4rrfj\u00e4llskivling, cinnobermussling och r\u00f6dfotad nagelskivling.<\/p>

I \u00e5n och dess v\u00e5tmarker kryllar det av liv. \u00c5n hyser en rik biologisk m\u00e5ngfald och unders\u00f6kningar av bottenfaunan i \u00e5n g\u00f6rs \u00e5rligen p\u00e5 olika st\u00e4llen i avrinningsomr\u00e5det. H\u00e4r b\u00f6rjar m\u00e5nga insekter, som vi oftast bara ser i sitt flygande stadium, sitt liv. Som exempelvis trollsl\u00e4ndor, dag- och nattsl\u00e4ndor, flugor och myggor. Det \u00e4r bara en mindre del av de arter myggor vi har i Sverige som kan stickas. Majoriteten kan inte det och \u00e4r viktig i n\u00e4ringskedjan som bl a mat \u00e5t sm\u00e5f\u00e5glar.\u00a0<\/p>

Ett sp\u00e4nnande \u00e4ventyr \u00e4r att h\u00e5va efter sm\u00e5 djur i \u00e5n och dess v\u00e5tmarker! L\u00e4s mera om vilka sm\u00e5kryp du kan hitta h\u00e4r >><\/a><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

V\u00e4xtillustrationer p\u00e5 sidan kommer fr\u00e5n C.A.M Lindman, Bilder ur Nordens Flora, f\u00f6rsta upplagan (1901-1905) och andra upplagan (1917-1926). \u00d6vriga bilder \u00e4r publicerade under Public Domain p\u00e5 Wikipedia \u2013 se k\u00e4llf\u00f6rteckning h\u00e4r >><\/a><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fr\u00e5n j\u00e4rn\u00e5ldern fram till f\u00f6r ungef\u00e4r hundra \u00e5r sedan har det funnits \u00e4ngar och betesmarker utmed \u00e5n. Idag har l\u00f6vskogen med tr\u00e4d som al, ek, ask och bok \u00f6vertagit en stor del av dessa ytor. Almen har varit ett vanligt tr\u00e4dslag i dalg\u00e5ngen, men tyv\u00e4rr har alla stora almar d\u00f6tt av almsjukan det senaste \u00e5rtiondet.[…]<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"template-fullwidth.php","meta":{"_mc_calendar":[],"footnotes":""},"class_list":["post-90","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/raan.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/90","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/raan.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/raan.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/raan.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/raan.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=90"}],"version-history":[{"count":41,"href":"https:\/\/raan.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/90\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1274,"href":"https:\/\/raan.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/90\/revisions\/1274"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/raan.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=90"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}