{"id":825,"date":"2020-05-20T02:15:27","date_gmt":"2020-05-20T02:15:27","guid":{"rendered":"http:\/\/raan.se\/?page_id=825"},"modified":"2020-06-19T07:39:17","modified_gmt":"2020-06-19T07:39:17","slug":"vatmarker","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/raan.se\/?page_id=825","title":{"rendered":"V\u00e5tmarker"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Landskapets f\u00f6r\u00e4ndring<\/strong><\/p>

V\u00e5tmarker var f\u00f6rr ett naturligt inslag i landskapet. Mekaniseringen av jordbruket och behovet av st\u00f6rre jordbruksarealer fr\u00e5n mitten av 1800-talet medf\u00f6rde dock stora f\u00f6r\u00e4ndringar i och kring vattendragen. Dikningsf\u00f6retag s\u00e5g till att \u00e5kermarken inte p\u00e5verkades av vattendrag eller v\u00e5tmarker, vilket i m\u00e5nga fall betydde att v\u00e5tmarkerna torrlades.<\/p>

J\u00e4mf\u00f6r historiska och moderna kartor \u00f6ver R\u00e5\u00e5n h\u00e4r >><\/a><\/p>

V\u00e5tmarker och dammar fyller flera viktiga funktioner. De magasinerar nederb\u00f6rd och verkar fl\u00f6desutj\u00e4mnande, vilket minskar erosionen i vattendragen. De utg\u00f6r livsrum \u00e5t m\u00e5nga olika organismer och fungerar \u00e4ven som naturens egna reningsverk genom att reducera och fastl\u00e4gga n\u00e4rings\u00e4mnen, sediment, metaller och milj\u00f6gifter.<\/p>

R\u00e5\u00e5ns Vattenr\u00e5d har anlagt ett 60-tal nya v\u00e5tmarker i R\u00e5\u00e5ns avrinningsomr\u00e5de.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

B\u00e4lteberga E ligger p\u00e5 en betesmark intill R\u00e5\u00e5n och f\u00e5r sitt vatten fr\u00e5n \u00e5n. Vid h\u00f6gfl\u00f6de \u00f6versv\u00e4mmas marken kring den grunda dammen till gagn f\u00f6r v\u00e5tmarks-\u00e4lskande v\u00e4xter. Betande kor kring v\u00e5tmarken h\u00e5ller \u00f6ppet och gynnar speciell flora och vadarf\u00e5glar.<\/em><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Vall\u00e5kra a f\u00e5r dr\u00e4neringsvatten och dagvatten som f\u00f6rr rann direkt ut i \u00e5n. I dammen renas vattnet och en m\u00e4ngd djur och v\u00e4xter f\u00e5r livsrum. Omr\u00e5det kring dammen h\u00e5lls \u00f6ppet av Vall\u00e5kra intressef\u00f6rening och h\u00e4r finns b\u00e4nkar och bord att sitta vid. Varje \u00e5r f\u00e5r ett tusental skoleelever l\u00e4ra sig om ekologin och livet i v\u00e5tmarker vid dammen och \u00e5n. M\u00e5nga kommer till Vall\u00e5kra.\u00a0L\u00e4s mera om detta h\u00e4r >><\/a>\u00a0\u00a0<\/em><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Naturligt effektiva \u201dreningsverk\u201d \u2026<\/strong><\/p>

V\u00e5tmarkens kapacitet att rena vatten varierar bland annat med belastningen. En v\u00e5tmark bel\u00e4gen i en huvudf\u00e5ra \u2013 som tar emot stora m\u00e4ngder n\u00e4ringsrikt vatten \u2013 kan avl\u00e4gsna \u00f6ver 2000 kg kv\u00e4ve och 40 kg fosfor per hektar och \u00e5r. En v\u00e5tmark i ett bifl\u00f6de kan rena vattnet fr\u00e5n runt 400 kg kv\u00e4ve och 20 kg fosfor per hektar och \u00e5r.<\/p>

\u2026 med positiva effekter<\/strong><\/p>

N\u00e4r en v\u00e5tmark anl\u00e4ggs best\u00e5r den av \u00f6ppet vatten och flacka str\u00e4nder. Mycket snart anl\u00e4nder insekter, v\u00e4xter och f\u00e5glar \u2013 och v\u00e5tmarken fylls av liv. Hur den utvecklas beror bland annat p\u00e5 om sl\u00e4nterna klipps, betas eller till\u00e5ts v\u00e4xa igen. Vattendjupet spelar in, liksom hur vattnet r\u00f6r sig genom v\u00e5tmarken och p\u00e5 vilka \u00e4mnen som finns i vattnet. V\u00e5tmarkerna \u00e4ndrar p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt karakt\u00e4r och med tiden bildar de en m\u00e5ngfald av olika milj\u00f6er med en \u00e4nnu st\u00f6rre variation av arter. M\u00e5nga arter, exempelvis groddjur och vadarf\u00e5glar, \u00e4r beroende av v\u00e5tmarker f\u00f6r sin fortplantning och \u00f6verlevnad. Ett annat v\u00e4lk\u00e4nt exempel \u00e4r storken som f\u00f6rsvunnit fr\u00e5n Sk\u00e5ne och nu utplanteras p\u00e5 f\u00f6rs\u00f6k.<\/p>

\u00a0<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Den f\u00f6rsta v\u00e5tmarken anlades i Tjutebro 1991. Den tar emot vatten fr\u00e5n dr\u00e4neringsledningar fr\u00e5n omgivande \u00e5kermark. Marken runt dammen betas av f\u00e5r och i dammen har de boende en liten brygga och en roddb\u00e5t. Anlagda dammar kan med f\u00f6rdel anv\u00e4ndas f\u00f6r bevattning. Det \u00e4r skonsammare mot milj\u00f6n eftersom uttag fr\u00e5n \u00e5ar och b\u00e4ckar under torrperioder stressar djurlivet.<\/em><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

S\u00f6derg\u00e5rds kvarndamm \u00e4r anlagd genom d\u00e4mning av vattendraget med en betongvall och ett s k Thomson\u00f6verfall, som till\u00e5ter reglering av vattenniv\u00e5n. D\u00e4mning \u00e4r ett l\u00e4tt s\u00e4tt att anl\u00e4gga en damm, men det kan ocks\u00e5 hindra vandrande fisk. H\u00e4r bed\u00f6mdes det inte g\u00f6ra det eftersom vattendraget uppstr\u00f6ms var kulverterat.<\/em>\u00a0<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

\u00c5krar utg\u00f6r vandringshinder f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l djur som m\u00e4nniskor. Att anl\u00e4gga v\u00e5tmarker och restaurera vattendrag \u00f6kar ocks\u00e5 m\u00f6jligheterna f\u00f6r allm\u00e4nheten att r\u00f6ra sig i landskapet. Ju mer utrymme vi skapar f\u00f6r v\u00e5tmarker och slingrande vattendrag desto b\u00e4ttre skyddade \u00e4r vi mot \u00f6versv\u00e4mningar, torka och erosion i framtiden.<\/p>

Hur renas vattnet i en v\u00e5tmark?<\/strong><\/p>

Denitrifikation (kv\u00e4ve): Bakterier omvandlar kv\u00e4vet i vattnet fr\u00e5n nitrat (NO3-) till kv\u00e4vgas (N2). Det \u00e4r samma luftkv\u00e4ve som utg\u00f6r 78 procent av luften vi andas in. Under gynnsamma f\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r detta en mycket effektiv process. Eftersom denitrifikationsbakterier beh\u00f6ver ett underlag att sitta p\u00e5 \u00e4r det en f\u00f6rdel om vattenmassan inneh\u00e5ller mycket undervattensv\u00e4xter. Dessutom inneh\u00e5ller v\u00e4xterna kol, som \u00e4r n\u00e4ring f\u00f6r bakterierna.<\/p>

Sedimentation (fosfor och andra \u00e4mnen): N\u00e4r vatten passerar genom v\u00e5tmarken minskar fl\u00f6deshastigheten och sm\u00e5 partiklar hinner sedimentera. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att ha ett djupare parti framf\u00f6rallt i inloppet. Fosfor \u00e4r ofta bundet till partiklar och sedimentation \u00e4r den huvudsakliga mekanismen f\u00f6r att avl\u00e4gsna fosfor. Tungmetaller och vissa organiska f\u00f6roreningar, s\u00e5som l\u00e4kemedel eller bek\u00e4mpningsmedel, kan ocks\u00e5 f\u00e5ngas genom att l\u00e5ta dem sedimentera i v\u00e5tmarken. Dagvattendammar \u00e4r utformade f\u00f6r just sedimentation. F\u00f6r dagvattendammar installeras oljeavskiljare om det finns risk f\u00f6r oljespill. F\u00f6r att undvika att sediment sk\u00f6ljs ut ur v\u00e5tmarken vid h\u00f6ga fl\u00f6den kan det med tiden bli n\u00f6dv\u00e4ndigt att rensa bort sediment.<\/p>

Upptag i v\u00e4xtlighet (kv\u00e4ve och fosfor): Vattenv\u00e4xter tar upp kv\u00e4ve och fosfor och anv\u00e4nder dem f\u00f6r sin tillv\u00e4xt. J\u00e4mf\u00f6rt med denitrifikationen \u00e4r v\u00e4xternas upptag ganska litet. V\u00e4xter \u00e4r \u00e4nd\u00e5 viktiga i en v\u00e5tmark; dels \u00e4r n\u00e4ringen \u201dl\u00e5st\u201d i v\u00e4xterna under v\u00e4xts\u00e4songen vilket hindrar tillv\u00e4xt av alger och ger ett klarare vatten. Dels \u00e4r v\u00e4xter underlag och kolk\u00e4lla f\u00f6r denitrifikationsbakterierna. En v\u00e5tmarks f\u00f6rm\u00e5ga att rena vatten beror bland annat p\u00e5 hur den \u00e4r utformad och p\u00e5 hur stort tillrinningsomr\u00e5det \u00e4r. En l\u00e5ngsmal v\u00e5tmark \u00e4r effektivare \u00e4n en rund. Ju mer n\u00e4ringsrikt vatten v\u00e5tmarken tar emot, desto st\u00f6rre m\u00e4ngd n\u00e4ring avl\u00e4gsnar den i kilogram r\u00e4knat.<\/p>

Vi ligger fortfarande efter<\/strong><\/p>

Sverige har formulerat 16 milj\u00f6m\u00e5l som beskriver vad vi ska g\u00f6ra f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra milj\u00f6n. Naturv\u00e5rdsverkets uppf\u00f6ljning visar att m\u00e5len f\u00f6r v\u00e5tmarker inte n\u00e5s till \u00e5r 2020. EU:s ramdirektiv f\u00f6r vatten st\u00e4ller krav p\u00e5 medlemsl\u00e4nderna att uppn\u00e5 god ekologisk och kemisk status i v\u00e5ra vatten. \u00c4ven h\u00e4r \u00e4r vi l\u00e5ngt ifr\u00e5n m\u00e5len. Genom att forts\u00e4tta satsa p\u00e5 v\u00e5tmarker och vattendragsresturering tar vi ett viktigt steg mot att uppfylla Sveriges milj\u00f6m\u00e5l och de lag\u00adkrav som st\u00e4lls p\u00e5 oss i vattendirektivet.<\/p>

H\u00e4r kan man l\u00e4sa mera om Sk\u00e5nes milj\u00f6m\u00e5l >><\/a><\/p>

R\u00e5\u00e5ns v\u00e5tmarker<\/strong><\/p>

Fr\u00e5n tiden f\u00f6re 1850 och fram till 1990 minskade v\u00e5tmarksarealen inom Helsingborgs kommun fr\u00e5n drygt 30 % till 1 % , en minskning med 97-98 %. Fr\u00e5n 1990-talet har man anlagt ett 60-tal nya v\u00e5tmarker i R\u00e5\u00e5ns avrinningsomr\u00e5de.<\/p>

Se en karta \u00f6ver Vattenr\u00e5dets anlagda v\u00e5tmarker och tv\u00e5stegsdiken h\u00e4r >><\/a><\/p>

L\u00e4s mera om v\u00e5tmarker i \u201cAnlagda v\u00e5tmarker, tv\u00e5stegsdiken och dagvattendammar inom Helsingborgs stad, Stadsbyggnadsf\u00f6rvaltningen, 2015\u2033 >><\/a><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"\"\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Reningseffekt i Ormastorp S<\/strong><\/p>

I v\u00e5tmarken Ormastorp S har ett \u00f6vervakningsprogram f\u00f6r att studera reningseffekten av kv\u00e4ve och fosfor genomf\u00f6rts av f\u00f6rbundet och av Milj\u00f6kontoret i Helsingborg sedan 1992. Resultaten av dessa unders\u00f6kningar har sammantaget visat p\u00e5 god reningseffekt av s\u00e5v\u00e4l kv\u00e4ve som fosfor. Resultaten visar p\u00e5 stor inom- och mellan\u00e5rs- variation, sannolikt till f\u00f6ljd av variationer i fl\u00f6den och n\u00e4rsalthalter i vattendragen.<\/p>

M\u00e4tresultaten fr\u00e5n Ormastorp S under perioden 1998 \u2013 2002 visar p\u00e5 en genomsnittlig reningseffekt av totalkv\u00e4ve p\u00e5 876 kg\/ha dammyta och \u00e5r eller 4,8 %. Resultaten visar relativt stor spridning i reningseffekt inom intervallet 273-1914 kg\/ha dammyta och \u00e5r.<\/p>

Diagram rening av totalfosfor<\/strong><\/p>

Den genomsnittliga reningseffekten av totalfosfor \u00e4r 45 kg\/ha dammyta och \u00e5r eller 28 %. Resultaten visar relativt stor spridning i reningseffekt inom intervallet 0-104 kg\/ha dammyta och \u00e5r.<\/p>

Diagram avseende belastning och reduktion av totalfosfor<\/strong><\/p>

I en unders\u00f6kning utf\u00f6rd av Ekologgruppen (Ekologgruppen. 2003. Biologi och vattenkemi i nya dammar. Unders\u00f6kningar 2000-2002. Slutrapport) i tre anlagda dammar inom K\u00e4vlinge\u00e5- och H\u00f6je\u00e5-projekten visar m\u00e4tningarna under \u00e5ren 2000-2001 p\u00e5 sambandet mellan belastning och retention. Det framg\u00e5r tydligt att de tre dammarnas f\u00f6rm\u00e5ga till vattenrening varierar kraftigt sinsemellan och att denna variation framf\u00f6r allt beror p\u00e5 n\u00e4rings\u00e4mnesbelastningen. Generellt kunde konstateras att ju h\u00f6gre belastning en damm utsattes f\u00f6r desto st\u00f6rre blev retentionen. Den absoluta avskiljningen av kv\u00e4ve i de tre dammarna l\u00e5g mellan 370 och 2500 kg\/ha\/\u00e5r medan den relativa kv\u00e4veavskiljningen l\u00e5g mellan 4 och 9 %. Den totala fosforretentionen uppgick i absoluta tal till mellan 17 och 49 kg\/ha\/\u00e5r. Detta motsvarar en reduktion p\u00e5 mellan 10 och 30 %.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Landskapets f\u00f6r\u00e4ndring V\u00e5tmarker var f\u00f6rr ett naturligt inslag i landskapet. Mekaniseringen av jordbruket och behovet av st\u00f6rre jordbruksarealer fr\u00e5n mitten av 1800-talet medf\u00f6rde dock stora f\u00f6r\u00e4ndringar i och kring vattendragen. Dikningsf\u00f6retag s\u00e5g till att \u00e5kermarken inte p\u00e5verkades av vattendrag eller v\u00e5tmarker, vilket i m\u00e5nga fall betydde att v\u00e5tmarkerna torrlades. J\u00e4mf\u00f6r historiska och moderna kartor \u00f6ver[…]<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"template-fullwidth.php","meta":{"_mc_calendar":[],"footnotes":""},"class_list":["post-825","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/raan.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/825","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/raan.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/raan.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/raan.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/raan.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=825"}],"version-history":[{"count":24,"href":"https:\/\/raan.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/825\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1249,"href":"https:\/\/raan.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/825\/revisions\/1249"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/raan.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=825"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}