Arkiv

Kvävemuren

Ett alternativ att minska näringsinnehållet i jordbrukets dräneringsvatten, “kvävemuren”, har testats i pilotskala i Rååns avrinningsområde utanför Helsingborg. Den blev färdig vintern 2000/2001. En kvävemur består av organiskt material, t. ex. halm, flis eller sågspån blandat med jord, som läggs i ett schakt som skär av dräneringsvattnets väg. Vattnet får där komma i kontakt med ett substrat som omvandlar nitrat till kvävgas – denitrifikation. På så sätt renas vattnet innan det fortsätter till vattendrag, sjöar och hav. Det denitrifierande substratet kan utgöras av halm, sågspån eller annat organiskt material med högt kolinnehåll. Iden kommer från Nya Zeeland där forskningsresultat har visat på anmärkningsvärt hög reningseffektivitet. På Nya Zeeland har kvävemurar anlagts för att behandla nitrathaltigt diffust grundvatten. I Helsingborg försöker vi anpassa tekniken till vatten i dräneringsledningar.

snitt kvävemur

 

snitt2kvavemur

 

Kvävemuren i Helsingborg

Sedan Vintern 2000/2001 finns en kvävemur i funktion vid Görarp utanför Helsingborg. Muren är anlagd med medel från Helsingborgs Stad och Miljövårdsfonden Region Skåne. En stamledning som avvattnar ca 10 ha har via en fördelningsbrunn letts in i kvävemuren. I fördelningsbrunnen finns ett bräddavlopp till befintlig dräneringsledning. Då vattnet når över fördelningsrören rinner vatten in och genom muren, och samlas upp i två utloppsrör som ligger på murens undersida. Vattnet mynnar i en provtagningsbrunn och leds sedan vidare till en befintlig dräneringsbrunn nedströms. Anläggningen är anpassad för mätning av in- och utgående vatten, och provtagningsbrunnen efter muren är normalt inte nödvändig. Det skall understrykas att detta är en av flera möjliga konstruktioner.

Praktiska erfarenheter
Kostnaden för anläggningen i Helsingborg var totalt 59 000 kr. I detta ingick provtagningsbrunnar som ej är nödvändiga i normala fall.

Den största svårigheten var att hitta en plats med goda hydrologiska förutsättningar, en intresserad markägare och dessutom lättåtkomlig för provtagningar. Under arbetets gång är den största insikten att hydrologin är avgörande för hur tillämpbart konceptet är i Sverige.

Fält- och labstudier
Sedan starten har ett fåtal fältmätningar på kvävemurens effektivitet genomförts inom ramen för projektets budget. Tyvärr har den hydrologiska belastningen under stora delar av året varit för låg för att möjliggöra provtagning. Anslagsgivarna har gett klartecken för förlängd provtagningsserie, och mätningarna kommer att fortsätta under vintern 2001/2002. De få mätningar som finns visar på en liten men tydlig minskning i nitrathalterna i utgående vatten jämfört med ingående (som mest från 21 till 17 mg NO3-N/l).

Inom projektet görs laboratorieförsök i samarbete med Limnologiska avdelningen vid Lunds Universitet. Resultaten visar att såväl sågspån som halm kan användas som substrat. Halm ger en snabb effekt men är inte är lika långlivat som sågspån. Vidare har det visats att processerna pågår ner till åtminstone +4 ºC, om än långsammare än vid högre temperatur. Vår förhoppning är att detta skall gälla även i fält, vilket vinterns provtagning kommer att visa.

Alternativa lösningar
Tekniskt kan kvävemuren utformas på många olika sätt och även anpassas till andra typer av föroreningar. Utflödet från muren kan t.ex. ske diffust direkt till ett vattendrag. Fyllningen i muren kan kompletteras med lecakulor för att binda fosfor. Muren kan anläggas i anslutning till växthus etc.

Grävning av kvävemur

Kvävemuren kan anläggas med en mycket begränsad maskinpark.

Kvävemur.

Muren syns ej ovan mark. Endast brunnslocken avslöjar dess läge.

Forskningsanläggningen i Långeberga

För att få fördjupade kunskaper om hur olika processer styr reningseffekten i anlagda våtmarker har miljökontoret i Helsingborg i samarbete med bl. a Lunds Universitet tagit initiativ till att anlägga en försöksanläggning – Långeberga våtmarkspark 4 km öster om Helsingborg. I försöksanläggningen kommer systematiska studier av reningseffekter ske genom ett inledande tillämpat forskningsprojekt. Med resultaten från försöksanläggningen kan erfarenheter vinnas som i förlängningen innebär effektivare och mer kostnadseffektiva våtmarker. Målsättningen är att försöksanläggningen under lång tid framöver ska kunna fungera som studieobjekt för många olika problemområden relaterade till våtmarker.

Försöksanläggning i Långeberga.

Försöksanläggningen i Långeberga.

Skiss av försöksanläggningen i Långeberga


Försöksanläggningen består av 16 st dammar med måtten 20×4 m. Djupet i dammarna är 0,5 m respektive 1,5 m

Besökaren guidas i området med hjälp av informationsskyltar:

Naturpunkt Vattenvård

Följande rapporter kan erhållas från Miljökontoret i Helsingborg >>

Försöksanläggningen i Långeberga våtmarkspark.

Ståhl –Delbanco A. & Persson P., 2005. Djup och flödesberoende närsaltretention – en försökstudie av Långeberga försöksdammar.