Växt- och djurliv

Från järnåldern fram till för ungefär hundra år sedan har det funnits ängar och betesmarker utmed ån. Idag har lövskogen med träd som al, ek, ask och bok övertagit en stor del av dessa ytor. Almen har varit ett vanligt trädslag i dalgången, men tyvärr har alla stora almar dött av almsjukan det senaste årtiondet. På många ställen ser man de döda träden stå kvar som nu ger liv åt insekter och fåglar. Under träden växer skogsbingel, kirskål, rödblära, liljekonvalj, jättebalsamin och hallon. På våren domineras dalgången av stora mattor med vitsippor, gulsippor och svalört.

I ån växer det ståtliga gräset jättegröe samt bladvass, blomvass, gul svärdslilja, igelknopp och olika natearter. Till de sällsynta arterna hör pilblad, trubbnate och sumpskräppa.

bilder växter

bilder växter
Tack vare vattnet och den varierade miljön kryllar det av djur här! Med lite tur och vid rätt tid på dygnet, kan man få se däggdjur som räv, grävling, rådjur, hare, mink, iller, mård, hermelin, småvessla och olika arter av fladdermöss.

I ån och dess våtmarker finns det gott om insekter, inte minst i och på alla grenar och död ved som faller ner i vattnet. Död ved ger insekterna mat och boplats och insekterna blir i sin tur mat åt fiskar och fåglar. Därför är det viktigt att låta mycket grenar, pinnar och stockar ligga kvar i ån och utgöra en av grunderna i näringskedjan.

I våtmarkerna lever grodor, paddor och salamandrar. Även här lever ett flertal olika insekter såsom de vackra sländorna man kan se på sommaren. Sländans larver kan leva flera år i ån innan de genomgår förvandlingen till vuxen flygande slända – och som under loppet av några få dagar eller veckor ska hinna para sig och lägga ägg.

bilder växter och djur

I Råån finns öring, gädda, abborre, id, mört, småspigg, nejon- öga, ål samt den sällsynta grönlingen. På många ställen längs ån har man lagt ut lekgrus för att fisken lättare ska hitta bra ställen att lägga sin rom. Läs om fisk  och vilka regler som gäller kring fiske på Rååns Fiskevårdsområdes hemsida >>
backoring

Fågellivet längs Råån är rikt tack vare den goda tillgången till mat, boplatser och gömslen. Bofink och lövsångare är vanliga och näktergalen finner tillhåll i de täta buskagen, liksom kärrsångaren bland de täta örterna. Hålbyggande arter som talgoxe, nötväcka, större och mindre hackspett, kaja och stare förekommer i skogspartierna utmed ån där de häckar i gamla ihåliga träd. På platser där ån skurit fram en strandbrink kan kungsfiskaren få möjlighet att häcka. Gräsänder häckar längs ån, några sothönspar i dammarna. Av rovfåglarna ser man oftast sparvhök, ormvråk och glada med sin karaktäristiska trekantiga kluvna stjärt. Det förekommer även rariteter såsom forsärla, strömstare och sparvuggla samt kungsörn som kan ses i området vintertid.
Bild kungsfiskare

Läs mera om Rååns dalgång här >>

I Borgens naturreservat i Vallåkra finns spår av dinosaurier

Illustration jura

Ilustration av hur det skulle kunna ha sett ut under jura i vad som skulle komma att bli Tyskland. Den visar en vuxen och en unge tillhörande Europasaurus holgeri. Där finns även iguanodon. Det finns två Compsognathus i förgrunden och en Archaeopteryx åt höger.

Råån och biflödet Borgenbäcken rinner genom naturreservatet Borgen i Vallåkra. Bäckravinen har eroderats fram ur bergarter som avsattes under yngsta trias till äldsta jura, för ungefär 200 miljoner år sedan. De börjar i nordvästra Skåne med de feta Vallåkralerorna. Över dessa ligger sandstenar och leror med tunna kollager, som bildats av sumpmarksvegetation innanför den dåtida kusten. Här har man hittat både fotavtryck och ryggkotor av dinosaurier och rester av andra utdöda ryggradsdjur och av en utdöd salamander.

Läs mera om Rååns dalgångs spännande historia i “Helsingborgs raviner och dalar”, Stadsbyggnadskontoret i Helsingborg >>

Idag är Borgens naturreservat till största delen täckt av yppig lövskog. I sydvästra delen finns dock en fyrkantig bit betesmark i dalbottnen. Tidigare hölls den öppen med hjälp av nötkreatur, men numera av betande får.

Norr om denna betesmark görs kontinuerliga gallringar för att få fram ett parklandskap med grova ekar på sluttningen. Längst i öster, där det tidigare fanns en lertäkt, växer den sällsynta flockarun omgiven av asp, al, björk och vide. Den lövskog som idag finns inom Borgen har vuxit upp i sen tid efterhand som betet upphört. Träden är därför inte hundra år gamla utan har alla vuxit upp under 1900-talet. Under träden växer ett mycket rikt skikt med buskar och ungträd av mer än trettio olika arter. På vissa ställen är vildkaprifol mycket vanlig och ger med sitt lianartade växtsätt området ett nästan tropiskt utseende.

På våren kan man se vätterosens skära blommor i närheten av hasselbuskar. Vätterosen saknar klorofyll och lever som parasit på hasselns rötter. Annars är det mattan av vitsippor med inslag av blåsippa, desmeknopp, smånunneört, svalört och vårlök, som fröjdar ögat på våren. Under sommaren, då trädens lövverk skuggar marken, tar skogsbingel, harsyra och blekbalsamin över. Då frodas också olika ormbunkar och de högvuxna gräsen lundelm, långsvingel och hässlebrodd.

Borgens yppiga lövskog drar till sig många småfåglar som trivs och häckar där. Området är, med 150 häckande par på en yta av tio hektar, ett av de småfågeltätaste områden man känner i Sverige. Fågelkören domineras av lövsångare, bofink, koltrast, trädgårdsångare, näktergal, svarthätta, härmsångare och järnsparv.

Bilder växter

I håligheter i träden häckar stare, talgoxe, nötväcka, entita och svartvit flugsnappare. Från Rååns högvuxna bård av brännässlor, bladvass och jättebalsamin sjunger numera ett antal kärrsångare, en art som häckade för första gången i Skåne på 1940-talet. En annan nykomling är björktrasten, som häckade i Borgen första gången 1972.

När träden inom Borgen efterhand blir allt äldre kommer fler vedlevande insekter och svampar att finna en välkommen fristad där. Grova träd, levande eller döda, är det ont om i Skåne och därför är det självklart att de skall sparas åtminstone inom alla naturreservat. När Naturskyddsföreningen i Skåne för några år sedan lät genomföra en insektsinventering inom Borgen, fann man 147 arter småfjärilar, däribland den sällsynta rotstreckade älvmätaren Hydraelia sylvata. Bland svamparna kan nämnas guldtofsskivling, spärrfjällskivling, cinnobermussling och rödfotad nagelskivling.

I ån och dess våtmarker kryllar det av liv. I illustrationen nedan finns exempel på vanliga djur man hittar där. Illustrationen kan köpas som plansch här >>

Bilder och text om djuren finns även som app “Liv i dammen” för iphone.

Smådjur i dammen

Växtillustrationer på sidan kommer från C.A.M Lindman, Bilder ur Nordens Flora, första upplagan (1901-1905) och andra upplagan (1917-1926). Övriga bilder är publicerade under Public Domain på Wikipedia – se källförteckning här >>